Välkommen till Vardagsrummet, ny långtur på Å!
Nu finns det längre inga tvivel. Härmed spikar vi ny långtur som vi passande valt att kalla för vardagsrummet. För att ta sig till vardagsrummet är det mycket som ska stämma både vad gällande väder och strömmar. Man kommer alltså bara dit under riktigt bra förhållanden och då är det som om man ligger och tar det lugnt på soffan i ett mysigt vardagsrum.
I veckan gjorde vi vår tredje färd till vardagsrummet för ytterligare utforskning. Det finns enorma ytor att fiska på, vi har bara skrapat på ytan
Vi i guidebåten började driva och det dröjde inte länge förrän första bonustorsken var landad. En hel del fin torsk kom upp denna dag, med topp runt 20 kilo. Efter en timmes fiske har första flundran fortfarande inte landats men vi har haft flera kontakter. Alexander meddelar över radion att de krokat en betydligt större fisk men som tyvärr gick loss. Det är bara att fortsätta nöta, en stor fisk hänger i luften.
Inte långt därefter klipper det på i Tobias spö. Han vevar ner och monterar cirkelkroken helt perfekt. Det är en bättre fisk. Fighten är igång, resten av gänget i båten vevar upp och jag börjar köra efter fisken så att linan går rätt ner. Tobbe lägger hård press och fisken kommer upp men strax innan vi kan börja skymta den väljer den att rusa tillbaka ner på botten. Puh skönt för mig, mindre skönt för Tobias som tar i allt vad han orkar. Denna process upprepar sig sedan två gånger till men efter tre bottenrusningar börjar fisken tröttna och vi lyckas landa dagens första fisk. 177cm skönhet. Tobias som är totalt genomsvettig tvekar inte en sekund när han senare hoppar i det tiogradiga vattnet i bara kalsonger för att bada med sitt nya personbästa. Efter kramkalas och lite fotografering får hon simma tillbaka.
Bara en kort stund efter det har vi hugg igen. Denna gång är det Martins tur och spöt bugar sig ordentligt. Det här är en stor fisk ingen tvekan om det. Men den går loss… Det svider i hjärtat att tappa stor fisk. Vi väljer att utforska lite nya områden och lyckas få en fin matflundra på 92 centimeter.
Dagen börjar lida mot sitt slut men jag säger till gänget i båten att vi ska göra en sista drift där vi tappade aset. Kort därefter hugger det på Martins spö, falskt alarm det var bara en fin torsk. Martin blir stressad, han har inte tid att drilla torsk vi är ju snart på hotspot. Han tacklar snabbt på en ny makrill och går ner till botten. Det börjar sakta gå upp några meter och plötsligt sitter Martin i botten, linan går i motsatt riktning strömmen. Dock driver vi i 1,2 knop men det pissar ut lina från hans rulle. Det är något som inte stämmer. Alla andra vevar upp så fort de bara kan för det börjar ta slut på lina. Martin har en flerfärgad lina för att kunna ha koll på bottendjupet och när vi väl är redo att börja köra med båten är han inne på sista färgen. Full peis, Martin vevar som en tok. Vi hinner knappt komma fram innan det bär av igen i totalt annan riktning. Lika lång rusning denna gång och spolen är påväg att tömmas. Vi åker runt och jagar denna fisk ett bra tag och en stund sitter jag och funderar på om vi felkrokat en säl. Tillslut kommer vi över fisken och linan går rätt ner. Får in den på ekolodet, Martin har lyckats lyfta den 5 meter över botten och det är ett bra eko. Martin tar i för kung och fosterland och under påhejning från alla i båten kommer den långsamt uppåt.
Upp kommer ett monster, jag får dit kveitekroken och trär igenom repet. Vi alla står och skriker av lycka i båten. 192 underbara centimeter. Martin lånar min ursuit och får bada med sitt nya personbästa. Efter det simmar besten återigen mot botten och vi åker lyckliga och totalt slut hem mot hamn.
Det har vart en fantastisk vecka med några fina dagar och några dagar med riktigt stygg vind. Nu gör vi oss redo för en ny vecka och ett nytt gäng. Förhoppningsvis blir det en tur till vardagsrummet om inte allt för länge.
Tight lines,
Andreas Wanland & Alexander Lindgren