205cm och dubblé på 150+ i Havöysund
Då var vi igång med en ny vecka här uppe i Hälleflundra paradiset Havöysund och vilken pangstart det blev på veckan. Vi bjöds på ett helt sagolikt väder som påminde mer om Maldiverna än nord Norge och det ger verkligen en helt fantastisk energi och stämning, inte minst när fisket är på topp och dom stora madammerna är framme och vill leka.
Våran plan i guidebåten var att dunka lite torsk till en början på dagen för att bli varm i kläderna och sedan tajma strömmen och gå på flundran när tidvattnet låg rätt. Vi låg 3 båtar utspridda på området och det hängde definitivt en speciell känsla i luften. Jag la upp dagens första flundra drift inne i en fin ränna just bredvid en grund topp som mynnade ut mot en sand håla och grabbarna i guidebåten hade tidigare berättat hur helt fantastiskt underbart det hade vart att få se någon i gänget drilla flundra, utan att bygga upp förväntningarna ”för” mycket så kan jag ha sagt något i stil med att ”ni behöver inte oroa er” snarare än ett mer nyanserat svar som ”vi får göra vårt bästa” eller nått… Vi drev in perfekt nedanför toppen och helt plötsligt så sög något tag i Bengans betesfisk och stod helt still och höll i den, en ganska bra stund gick utan att fisken rörde sig, men tillslut va det dax och Bengan satte cirkelkroken i en stadig fisk som drog iväg, samtidigt som han satte den så small det gött i Nisses sej och det fullkomligt BRAKADE iväg i hans rulle åt andra hållet! En helt euforisk hysteri bröt ut i båten och jag konstaterade snabbt att det var två riktigt fina fiskar vi hade krokat i! Fighten gick förvånansvärt helt smärtfritt och fiskarna höll sig ifrån varandra hela tiden, när det väl var färdig stökat av den ena fisken och den kom upp så jag kunde landa så mätte vi den till 151 fina centimeter, och utifrån fighterna så hade jag räknat ut att det var den ”mindre” fisken av de två. Det visade sig att så var fallet då vi tillslut fick landat även Nisses fisk och mätte den till 155 centimeter, helt sjukt och vilken galen start på veckan för grabbarna i guidebåten, båda fiskarna fick självklart friheten åter och simmade snyggt vidare. Samtidigt över hos holländarna i båt 11 så hade man krokat i något RIKTIGT stort, dom rapporterade i radion att dom hade haft den riktigt feta fisken upp vid båten en gång och att det var snack om en fisk upp mot 2 meter! Spänningen var olidlig och utan att veta allt för mycket om hur fighten hade gått till så hade som vart fall lyckats landa den otroliga fisken och mäta den till fantastiska 205 centimeter! Detta kunde ju inte börja bättre och som om inte det var nog så hade man samtidigt inte långt där ifrån krokat i ännu en stor flundra i Andreas båt, en fisk som absolut inte ville följa med upp utan strid och vände många gånger 10 meter under båten. Efter mycket spekulationer på radion om hur stor fisken skulle kunnat vara, så gav den äntligen upp och Andreas kunde mäta upp den fina flundran till 168 centimeter.
Under andra dagen så blåste det riktigt ordentligt och fisket bedrevs i närområdet under ett fåtal timmar med ett mer mediokert resultat, men en 120 centimeters flundra som landades är en riktigt stor vinst i skitväder. Så med det sagt så går vi vidare till gårdagen där vi gick från riktigt hårda ostliga vindar under dagen till spegelblankt hav under kvällen under en kortare period. Jag tog med guidebåten på spätta fiske på dagen i väntan på att under kvällen komma iväg till fina flundra platser, vilket var tt bra drag. Vi hade ett super trevligt spätta fiske och fick ett riktigt bra antal fiskar, många av dom i fin matstorlek mellan 1 till 1,5 kilo och som grädden på moset så fick Nisse en riktig kanon spätta på 2,1 kilo. Alla tyckte det var riktigt kul och helt enligt prognosen så la sig tillslut vinden och vi dunkade iväg, dax för hälleflundra! Framme på första spottet så låg vi precis i skiftet där strömmen just hade börjat att röra sig och det small nästan omgående på Bengans betesfisk, men efter att fisken dragit iväg en stund och det var dax att ta den, så lyckades fisken på något sätt lossna. Vi köttade vidare och vi hade många kontakter med flundra där dom bara var framme och höll i sejarna och vi drog ut flertalet ur munnen på dom och fick upp sönder rivna betesfiskar, så jag bestämde efter ett par timmar att för att hinna med strömmen på ett till ställe göra en förflyttning till ett annat område i hopp om att dom slukade i sig betena bättre där, och visst gjorde dom det… Väl framme så gav första driften nada men andra driften gick ner i en håla där det stod en hungrig fisk och väntade, den tog Mattias bete och började dra iväg, denna gången med fart och Mattias som drömt så länge efter att få fightas med en flundra bröt ut i fullständig lycka när han krokade fisken och den brakade iväg med en fullkomligt galen första rusning. Fighten var brutal, riktigt stark var fisken och tillslut lyckades jag landa den stökiga fisken och mäta den till 143 centimeter, riktigt kul och Mattias var som sagt helt överlycklig. Jag hade i krokningsögonblicket markerat positionen i GPSen och den andra driften la jag upp i hopp om att det skulle stå en till på samma plats, driften lyckades gå EXAKT över markeringen och precis då så klipper det på Stefans bete och han sätter kroken med följd ett fett spöböj, fisken gjorde dock inget väsen av sig och Stefan började lyfta fisken från botten och den följde med utan problem, jag var förberedd på en flundra av storlek mindre men när den närmade sig ytan så får jag syn på en riktigt fet fisk och utan att tveka så landar vi fisken direkt! Alla brast ut i skratt av glädje och ingen fattade nånting när det helt plötsligt låg en kanon fisk på hela 160 centimeter längs båtkanten!
Nu är verkligen fisket on fire här uppe och vi räknar iskallt med att detta inte var dom sista feta flundrorna som synat båtkanten för denna veckan, nu kör vi!
Tight Lines// Douglas Dahlberg, Andreas Hugsén, Rickard Edvinsson
t
n
F