Hasse tar sig ett kveitebad och en monsterfisk går vinnandes ur kampen här i Å, Lofoten!
Vädret har varit kanon här i Lofoten den senaste tiden och flera fina hälleflundror har landats under veckan, det har också dragits torskar och storsejar så att alla våra gäster verkar vara mer än nöjda!
Sista dagen utmärkte sig ändå lite mer än de andra dagarna. Jag och Hasse drog ut på ett förmiddagspass där vi lyckades ta en liten flundra samt hade flera kontakter, båt 2 lyckade landa två snabba varav den största på 141cm till Magnus som jag märkte innan den fick friheten åter!
Sedan avtog strömmen och vi körde in för att hämta upp Camilla och hennes son Alex. Vi fortsätter att nöta flundra och ytterligare ett par till kontakter samt någon fisk tappad. Helt plötsligt ser jag hur Camilla står med böjt spö och lina som sprutar ut i hög fart från rullen. Hon frågar när hon ska göra mothugg och i samma sekund när jag ser det här så skriker jag MOTHUGG!!! Hon tänkte att hon fiskade med betesfisk där vi med fördel släpper efter, men nu fiskade hon med Jigg vilket hon inte tänkte på.. Men den här flundran hade bestämt sig, den skulle bara ha den jiggen! När Camilla svarar med ett mothugg så blir det tvärstumt följt av en rusning i accelerande fart.. Vi skyndar oss med att ta upp drivankare och övriga spön.. Nu gäller det att agera fort!!
Den simmar med full fart mot våra båtkamrater som ligger några hundra meter ifrån oss.. Medans vi vevar upp så börjar jag köra efter flundran och ropar på våra gäster i andra båten att de måste veva upp.. Allmän kalabalik i båten, Camilla har inte en chans att stoppa den men tillslut har vi kört ikapp den och hade nu flundran rakt under båten. Vi försökte peppa henne att försöka lyfta fisken från botten, men det gick verkligen inte.. Efter ca 10 minuters hård fight så började svettdropparna komma fram. Hon tar av sig overallen för att svalka av sig och fortsätter kampen.
Men den här fisken är smart, nu vänder den riktning och börjar simma ut mot djupet…
Hon ber mig att ta över och försöka hjälpa henne att lyfta den från botten.. Jag tar över och efter flera försök att försöka lyfta fisken så börjar svetten pärlas i pannan på mig också.. Lönlöst.. Jag ger tillbaka spöt till Camilla som nu hinkat i sig vatten och laddat för omgång nummer två.. Vi har nu hållit på i 20 minuter med att bara försöka få flundran att lämna botten men även denna gången går det inte.. Djupet är nu 120 meter och fisken fortsätter ut mot djupare vatten…
Nu slänger jag av mig alla kläder och står nu i T-shirt och redo för omgång två.. Djupet är nu 140 meter när jag tar över spöt.. Efter mycket stånkande så lyckas jag vinna in meter efter meter.. Trots att allt är så maxat som det går så ser vi en möjlighet att kunna få upp den här.. Sedan händer det som bara inte får hända… Efter att ha fått upp fisken ca 15-20 meter från botten så släpper helt plötsligt fisken…..
Där står vi.. Svettiga och utan vetskapen om hur stor den egentligen var..
Under mina sju säsonger som guide på Nordic Sea Angling så har jag aldrig tidigare känt på något liknande.. Vad det var eller hur stor den var låter jag vara osagt, men den där fisken kommer jag aldrig att glömma..
Det var verkligen stolpe ut under sista dagen för oss.. Men under sista driften innan vi tänkte packa ihop för denna vecka så smäller det till i Hasses fiskespö! Han svarar med ett kraftigt mothugg och nu börjas fighten igen!! Även denna av bättre storlek men efter hårt mot hårt så kommer en stor flundra upp från djupet och jag säkrar den perfekt vid sidan av båten. Det visar sig vara veckans största på hela 167cm och ett nytt personligt rekord för Hasse! Efter att ha märkt fisken så frågar jag Hasse om han vill ta en simtur med fisken innan vi släpper tillbaka den.. Trots att Hasse är 68 år och har en synskada som gör att han inte ser någonting så var svaret givet för denna man.. Självklart skulle han hoppa i och få känna hur stor fisken va innan hon fick friheten åter!
Detta fick bli avslutningen på en härlig vecka fylld med sköna gäster, gott väder och ett härligt fiske!
Johan Mikkelsen, Martin Bamberg