17e maj i Havöysund!

Snacka om veckarklocka! 20 min innan min klocka skulle ringa vaknar jag i givakt ställning, vad händer? Har 3e världskriget brutit ut? Nej, det var bara 10e klassen som överraskade min kvinna, som är deras lärarinna, med ett skrammeltåg! Detta innebär 17 skolungdomar i 15-16 års ålder på ett lastbilsflak 20 meter från mitt sovrumsfönster, som slår på oljefat och blåser i visselpipor så det dånar i hela kvarteret. Detta kallar jag för veckarklocka!

Väl nere på campen träffar jag mina gäster i vanlig ordning under frukosten och lägger fram min plan för dagens långtur. Tyvärr så var det bara guidebåten och en båt till som nappade på iden. Väl i båtarna så styrde vi ut på en liten turné efter kveite och torsk.

När vi väl kommer fram till den första tilltänkta platsen så kommer första hugget. ”Det är något på min jigg”, hör jag PJ (Cristoffer) säga. ”Japp där satt den”, säger han för att sedan bli tyst. Han försöker smyga upp fisken när han ser vad det är för något, något som är svårt i denna båt med detta underbara fiskegäng som skämtar så fort som läge ges! Snabbt kommer kommentarerna haglandes, kolla lubba, lubba kungen! Och alla faller ut i skratt.10 min senare så får vi alla som skrattat äta upp detta då PJ svarar med ett fint spöböj på hans lätta utrustning och upp kommer en hälleflundra av mindre modell 80cm C&R utanför båten. Vi försätter kampen efter hälleflundra och har ytligare några kontakter utan några större resultat förutom en avbiten jigg och förfärligt många lubba.
Vi beslutar oss för att byta plats och efter några timmars fiske så smäller det igen, även denna gång på PJ spö, detta skedde i spöhållaren när han pillade med något helt annat. Typiskt hälleflundre fiske, man vet aldrig när det kommer eller vilken fiske teknik som fungerar. PJ spö böjer sig ordentligt och linan for ut lika snabbt som PJ släpper det han har i händerna och kastar sig över spöet, fighten är igång. Efter ett par härliga rusningar och ett varv runt båten så kommer den upp och mäts till 125 cm. Tyvärr kan den inte räddas då den var skadad och blödde mycket.

Vi nötter på ytligare någon timme, men med ”bara” ett antal små stötar börjar vi misströsta och saknaden av spöböj börjar göra sig påmind. Vi börjar diskutera platser för torskfiske när vi plötsligt avbryts av Jens lugna röst. Nu har jag kveite på och han drillar den hur kalt och rutinerat som helst. Efter ytligare 3 drifter och absolut inget mer händer byter vi taktik och beger oss efter torsk.

När vi väl hittar torsken så visar det sig att det finns hur mycket som helst mellan 5-10kg. Där sitter jag i guidebåtens hytt och bara myser när jag ser det ena leendet större än det andra, kanske ler jag lite extra när jag ser Alan (som egentligen heter Arne) och Leif som skrattar och tycker livet är helt underbart!
När jag sitter där så tänker jag, fan om man skulle smälla på 2-3 gummi mackar och en svenske pilk till dom, sagt och gjort byter vi till lite rocken roll fiske med upphängare och svenske pilk och tro mig, dom fick slita duktigt! Väl hemma i hamnen efter 14 tim fiske så var det glada och slitna

Ulf “Oxen”Hugsén/cristoffer “PJ”

Lubba kungen!

så nära!

125 cm

såhär drillar man kveite! iskall.

Jens med 120 cm kärlek!

betesfisk!

Torsk på G!

sann fiske glädje!

Helt galet kul!