Det här inlägget kommer handla så mycket mer än bara salta gubbar och stora fiskar- Å, Lofoten
En vecka med Team Rasken får vardagen att sättas i ett helt nytt perspektiv. Hur är det egentligen att inte kunna se?
Innan jag träffade Hasse för första gången fick jag veta att jag skulle guida en blind man, och som många andra ut av oss så blir man ju orolig, hur ska det här kunna gå bra med en man som inte kan se i en båt på det stora blå, med krokar, bryggor och allt annat som kan gå fel. Jag var spänd till mötet och lite smått nervös. Klockan 18.00 skulle jag hämta honom vid färjeläget. När klockan var 14 så får jag ett samtal från mina andra gäster att en man vid namn Hasse och hans ledarhund Rasken är i deras hytte och tjötar fiske. Han hade då fått reda på att man kunde flyga helikopter ut till ön och valde att ändra sina planer och gjorde detta istället. Jag förstod att den här mannen inte verkar ha några begränsningar alls och för varje dag jag umgicks med Hasse så förstod jag verkligen innebörden med att det inte handlar om att överleva utan att istället leva! Detta var 2013 och nu har jag fått fröjden att guida denna man igen tillsammans med de två bröderna Hermansson som åkt med oss under ett flertal tillfällen. Teamet kunde inte bli bättre!
Veckan har verkligen bjudit på Lofotens bästa sidor, ett spegelblankt hav med lätt havsbris och ett fiske i världsklass! Fisket har exploderat i strömmen och bästa båten under gårdagen landade en toppfisk på 160cm till Stefan! Båt 2 som verkligen har prickat in fisket kommer skriva en liten reseberättelse som ni senare kan läsa här på nyheterna. Även i vår båt lyckades vi avsluta veckan på topp där jag lyckades landa en fin hälleflundra på 154cm som jag märkte och tog en liten simtur med innan vi släppte tillbaks henne till djupet igen. Men det bästa av allt var när jag stod på badstegen halvt nere i vattnet så ser jag hur Hasses spö böjer sig tungt i spöhållaren. Jag ropar att Hasse har fisk men alla i båten tror att jag skojar när jag sedan upprepar så blev det fart på Hasse och han lyckas kroka fisken klockrent, följt av en hård fight.
Det skojas friskt i båten att han körde det klassiska guidetricket- det vill säga att sätta spöt i spöhållaren och låta fisken kroka sig själv.
Jag släpper tillbaka min fisk och gör mig beredd att landa Hasses hälleflundra. Jag sätter kveitekroken perfekt i underkäken och kan konstatera att fisken är större än hälleflundran som han fick i måndags som var hans dåvarande nya rekord. Den mättes till 128cm och blev nytt personligt rekord för Hasse igen! Några snabba foton senare så låter vi den simma vidare igen.
En bättre avslutning är svår att få och som grädde på moset så fick vi också uppleva när ett tjugotal späckhuggare var omkring oss där en av dem simmade rakt emot oss för att sedan glida under skrovet samtidigt som den tittade upp på oss. Hasse njöt av ljudet från utblåsen när de cirkulerade nära båten och det var ett skådespel som pågick länge innan de försvann ut till havs.
Vill passa på att tacka alla gäster för en fantastisk vecka här i Å!
Johan Mikkelsen
