Matilda berättar om dagens fiske på Sørøya
– Andra dagen på ön för min del och jag slutas inte förvånas över allt fantastiskt omkring detta ställe. Trots ett väder som inte är helt i toppklass är det fortfarande helt underbart. Tro det eller ej, men det är en charm i det hela med blåst och piskande regn mot ansiktet i omgångar. Möjligtvis kan det vara det grymma fiske jag får uppleva som väger upp hela känslan.
– Även idag så bestämde vi oss att ta oss ut till Kveitesund för att försöka kroka på en av de större fiskarna som lurar nere vid botten. Till skillnad från igår så var det endast jigg som var aktuellt för oss alla tre. Väl förberedda släppte vi ner våra jiggar då vi lagt båten till rätta för ett drift. Dagens strömmar gjorde att vi drev relativt snabbt så jiggen kom sig en bit ifrån båten då vi drivit ett tag och jag fick känslan att jag skulle ha svårt att både känna huggen och göra mothugg med såpass mycket lina ute, skulle nog vilja säga att det är pimpeltrollen som smyger sig fram för mig i detta läge. Jag ville ha lite bättre kontakt med mitt bete så jag bestämde mig för att veva upp och släppa ner igen. Efter ca 5 raska vevtag smackade det på någonting i andra änden. Mothugget kom och jag lät de andra få reda på att jag nu drillade en fisk. Att det var en flundra var jag inte seg med att konstatera, de sköna ryckningarna dessa fiskar gör då de bestämmer sig för att inte vara medvilliga är det lite hatkärlek till. I samma sekund som man sprudlar av glädje känner man av smärtan då spöänden trycker sig ner i ljumsken. En kort men rolig fight avslutades och vi kunde vi landa en flundra på ca 100 cm. Efter några snabba foton och en perfekt release så var vi på banan igen och redo för att lägga om driftet och släppa ner jiggarna igen för att ta de ännu större.
– Detta driftet blev tyvärr en nollning för oss alla då vi inte hade någon kontakt. Det var bara att ta nya tag och lägga om båten och fortsätta köra. Jag frågar då Hannes som står och knyter om sin jigg ifall jag ska visa han hur man fångar en flundra samtidigt som jag håller på att släppa ner mitt bete mot botten. Han lägger fram ett flin och bad mig så gärna att visa han hur man skulle göra. Kalla det tur, eller skicklighet som jag gärna vill säga, men direkt när jag fick kontakt med botten så satte jag ett perfekt mothugg och startade ännu en drillning med en fisk som jag skulle vilja uppskatta till större än mina tidigare fiskar. En rolig fight som gav en större adrenalinkick än de andra. Fisken som gjorde några små rusningar var uppe vid båten och vi kunde snabbt konstatera att den var mindre än dagens tidigare fisk. Även denna fick ställa upp för några foton och sedan simmade den tillbaka ner i djupet med en väldig fart. Vi stod och kikade på varandra och undrade precis vad som hänt. Som sagt så vet jag inte vad man ska kalla det, men jag lär stå fast vid att det är ren och skär skicklighet om man lyckas med något som detta.
– Jag var inte den enda som lyckades under dagens fiske. I båten så lyckades Hannes att lura upp en liten men ack så söt flundra. Den är ett litet yngel om man jämför med fisken som båt 7 hade på under dagens pass. Deras hugg slutade med en tom spole och ett otroligt stort frågetecken om vad som skulle kunna finnas i andra änden. Det är tyvärr oklart men det tyder på att det skulle kunna vara en tjurig flundra som inte vart speciellt sugen på att ta sig upp från sitt territorium. Utöver dessa fiskar kom det idag upp 6 flundror med en topp på 110 cm. Fortfarande finns det även ofantliga mängder med torsk i vattnet och gästerna hade ett fortsatt roligt fiske som troligtvis kommer resultera i mer träningsvärk i den omtalade fiskemuskeln inom kort. Som om inte detta vore nog så var det även en av gästerna som hade krokat en fin torsk som en flundra siktat in sig på och bestämt sig för att klippa. Under båten kunde de tyda en gigantisk flundra som tagit sats ifrån botten och satt fart efter denna torsk.
– Fiskekåtheten är obeskrivlig och ofantligt svårt att bota eftersom fisket här bara ger mersmak, helt grymt!
Matilda Leijon, Sørøya