Monsterflundra på Söröya!
Storfiskens rike lever fortfarande upp till sitt namn! Och jag tror vi har slagit sönder myten att under skreifisket så kan man bara fiska torsk… FEL!
Andra dagen började med att vi gled ut från hamnen vid sju tiden på morgonen, några minuter innan hade båt 4 åkt ut och låg nu och guppade 100 meter utanför hamninloppet.
Platsen där vi slänger allt rens efter att ha filéat sina dagliga fångster.
Men det var nått som inte stämde denna morgon, istället för rens som åkte över bordet så stod det ett spö i en djup båge ner mot vattnet. Och inte långt efter ser vi hur en flundra på 118cm lyfts in i båten! Att samma båt landade 2 till under dagen trots att det endast var några få riktade timmar gjorde ju inte saken sämre. Men för det som verkligen slår sönder denna myt om att det bara är torskfiske i mars månad är att samma båt drillade en monsterflundra i 30 minuter där de kämpande inte hade en chans mot denna best. Tyvärr så gick denna fisk vinnande ut från kampen. En annan flundra som inte gick vinnandes ut var när jag på hemvägen stannade till knappt en sjömil från campen för att testa flundrafisket som mina gäster på campen talade så lyriskt om. Jag som också var skeptisk till denna flundafeber som gick på campen och tänkte att det endast var en lycklig tillfällighet för mina gäster att få uppleva något sådant i mars månad! Men efter att ha sätt två flundror som hade följt med upp till båten på första driften bestämde jag mig för att lägga två drifter till innan vi skulle avsluta fisket. Och på sista driften så händer det oväntade som alla hoppades på!
Sven står fram i fören med ett tungt bockat spö och ropar HALIBUT!
Efter en hård fight senare i ett hårt väder så får vi en första skymt av flundran som vi uppskattade till ca 30-40 kg. Och nu börjar oron spridas hos mig som guide när jag inser att guidebåten har tömts på utrustning under höstens säsongsstädning och kveitekroken ligger hemma på land. Det var en såpass stor fisk att vi önskade att se den simma tillbaks igen så när den bröt vattnet och gled mot mig från fel håll så tar jag första chansen jag får och tar ett stadigt grepp om gällocket med min vänsterhand. Och det är först nu när jag med mina taniga armar ska försöka lyfta in fisken som jag inser att den här är STOR! Jag gilder med handen, går tillbaka för att säkra greppet igen men denna gången så ville flundran inte spela den enkla leken utan bestämmer sig för att slå sig lös och lyckas med bravur! Men ack den som om ger sig, denna flundra hade gapat lite för mycket och jiggen satt väl förankrat i dess mun. Sven sätter stopp på rusningen och vänder den upp till ytan igen. Denna gången gick landningen bättre och vi lyfte upp den och jubel utbryts i båten! Vi la skönheten på den våtbelagda CWC-mattan som låg redo på durken. Den mättes och fick sedan fotograferas innan det återutsattes varsamt! Allt gick väldigt fort och helst hade vi velat säkra denna skönhet på utsidan av båten men på grund av våra förberedelser gick hanteringen både snyggt och smidigt! Och kvar var det 5 lyckliga själar och inte minst en vid namn Sven som satt i chock, med ett stort leende på sina läppar.. Han trodde inte det var sant! En drömfisk som mättes till 152 cm och det finaste av allt var att se den simma tillbaka igen!
Men just de ja, det var skreifiske vi skulle rapportera. En på 23 kg i guidebåten tagen av P-A!
Steffen och hans tyska gäster landade 3 över 20 kg och De två danskbåtarna landade 5st med topp på 25,5 kg!
Och ändå så talar vi om ett trögt skreifiske.. Jaja, vi var begränsade av fisket i fjorden och de nästkommande dagarna lovar FINT väder!
Och skulle det inte stämma… Ja då kan man ju alltid fiska flundra utanför hamnen!
Johan Mikkelsen