Gårdagens fiske i Havöysund.

Nästan alla gästerna startade fiskepasset riktigt tidigt, och vi var nere i båtarna kl 05,00. Själv så skulle jag ha landtjänst och familjevård (våra fruar ser ju oss inte så ofta under guidesäsongen). Så var det där med vädret; svaga vindar, inget regn och en båt ledig… Det är ju som att sätta barn runt deras favorit godis och säga till dom att inte de får äta och lämna rummet, det går inte!

Så självklart står jag med på bryggan ensam i egen båt med ett stort fånigt leende. Fem spön och J…. massa jiggar och en massa annan lul lul, jag känner mig som ett barn på julafton.

Alla båtarna försviner iväg åt olika håll, och ag får sällskap av en båt som har samma sikte som både jag och guidebåten. Hälleflundran är det som hägrar. Guidebåten stannar till på ett ställe medan jag och båt 8 försvinner längre bort till en annan fiskeplats. Jag lägger mig upp på första driften och börjar rigga spön mm. Inget händer men så plötsligt börjar det hända saker på ekolodet, stigningarna börjar komma och lika så spänningen. Smack där satt första och bara några minuter senare kunde jag kroka av en 75 cm i ytan.

Jag och båt 8, som är fira trevliga killar som aldrig har fiskat havsfiske innan, styr mot nästa hälleplats. Efter första driften ligger vi sidan om varandra. Så hör jag från den andra båten. J…………..r där hade vi en! Jag ropar till dom att ner med grejerna igen så kommer den igen. 5 min senar ser jag en grymt spöböj. Dom har hälleflundra på! Dom landar deras första hälleflundra någonsin, och jag sitter där i min båt och bara njuter av att få uppleva den glädjen som är i den andra båten. För, vist mins man sin egna första hälleflundra och det underbara glädjerus som sprider sig igenom kroppen!

Jag själv landar ytligare en hälleflundra strax över metaren, och tappar en 4-5 stycken. Den ena var et dubbelhugg som small på mitt passiva spö som stod i spöhållaren samtidigt som jag drillade min metersfisk. Båt 8 landade ytligare en på 115 cm.

Guidebåten hade också et flertal kontakter, och landade till slut en fin en på 119 cm som var i grymt god konditon och bjöd upp på flera grymma rusningar. Jag gissar att det var en riktigt nöjd Matias Ljungberg som somnade i natt då denna fina fisken innebar nytt personbäst for honom.

Torskfisket här i Havöysund fortsätter också att vara riktigt bra. Några båtlag tröttnade på att nöta hälleflundra och begav sig ut på torskjakt, något som dom inte ångrade precis. Dom hade flera fisk över 10 kg med topp på 22 kg!

Senare på kvällen så var det dags för kungskrabbabuffé, och hela campen var samlad. Med andra ord så kan vi sammanfatta gårdagen med ett enda ord. GLÄDJE!

Själv så stod nästan min väska packad på verandan då ett par fisketimmar blev närmare 15, men efter grillad entrecote och ett par glas rött så hade min fantastiska fru förlåtit mig. Som hon sa, “Jag visste att jag gifte mig med en fiskegalning”.

Slutet gott, allting gott!

Ulf “Oxen” Hugsén/ Jörgen”Grodan” Sanden

Vi ses igen!